Tjugoandra veckan

hej igen.

Snart kommer jag få ett par importerade skor från Sverige. Om lite mer än en vecka kommer jag få Sverigebesök som förhoppningsvis kommer ta med sig ett par skor i rätt storlek. Testa att gå med skor som låter klippetikloppeti i en månad så förstår ni vilken lycka det är. ^_^

Veckan som har gått har varit bra seg. Har mest försökt lära mej redigera film. Och hitta ett sätt att sitta som är så lite obekvämt som möjligt. Det är nästan omöjligt. Familjen Kiuchi har inte några stolar, och bara ett litet lågt bord som man sitter vid (inte bara vid måltider utan alltid eftersom det inte finns nån annanstans att ta vägen när man är hemma). Jag håller alltså på att utforska vilken sittställning som är minst obekväm. Skräddarställning funkar i lite mindre än en halvtimme, sen brukar jag byta till att vinkla båda benen åt samma håll. Funkar i ytterligare en halvtimme, sen vinklar jag benen åt andra hållet. Och så håller jag på. Tillslut brukar jag ge upp, sträcka ut benen och luta mej mot min stora resväska som står precis vid fotänden av sängen jag har beslagtagit. Men efter ett tag i den positionen får man en ohygglig träsmak i skinkorna. Då brukar jag sjunka ner med huvudet och dra upp benen som om jag skulle ligga i en säng med knäna i vädret. Inte heller bra. Resultatet av att inte ha några stolar hemma är: konstant träningsverk i knän, höft, axlar och skinkor. Samt i den leden där benen sitter ihop med resten av kroppen. Jag förstår inte hur japanerna härdar ut. Fast när jag tänker efter brukar familjen också sträcka ut sig efter ett tag. Fast jag ger upp först ^_^

Idag har jag börjat läsa en bok om olika religiösa dödssekter som jag hittade här i bokhyllan. Den är på engelska och därmed jämförevis ganska lättförståelig. Efter de första 59 sidorna kan jag meddela att det finns bra många obehagliga sätt att ta livet av folk. Hittills har ryssarna varit värst.

Jag har fått nya papper från universitetet, så imorrn bär det av till Sun igen för nya tappra försök. Egentligen är det inte Sun som är boven i dramat, jag fick för mej att det kanske framställts så. Det är de japanska immigrationsmyndigheterna. Men jag får hjälp från Sun att sammanställa alla papper som behövs så jag kan ta med mej en bunt och ge till folket på IM. Har fått veta att det tar ungefär en månad för en visaansökan att gå igenom. Jag ser verkligen framemot att vänta en månad till. Om det nu mot förmodan skulle lösa sig. ^_^

Jag har spelat en hel del mahjong också. Förstår nu vad de flesta olika konstiga termer betyder, fast jag kan inte uttala hälften av dem. Det är otroligt kul iaf.

Nej, nu måste jag sova lite. Ha det bra därhemma.
/Johan

2000-02-22