Fjärde veckan

Hej på er,

Jag har så mycket att berätta att jag inte riktigt vet hur jag ska börja. Allt känns fortfarande nytt så jag blir konstant påmind av att jag är i Japan. En grej som jag tänkte på häromdan först är att bussarna fungerar tvärtom jämfört med Sverige. Man går på genom bakdörren och betalar när man går av. Jag tar fortfarande fram busskortet varje gång jag ska gå på bussen. Sen kör de ju på vänster sida också.

Ditt finns otroliga mängder av små livsnödvändiga saker här också. Tex när det regnar så har alla affärer små påsar som man kan toppa paraplyet i så man inte ska blöta ner allt. Vissa affärer har små ställ där man kan låsa fast det istället, gratis givetvis. Igår såg jag två tanter som bar på varsin stor hoprullad nånting. Kan ha varit tyg eller papper tror jag. Iaf på mitten av rullen hade någon, expediten antagligen, bundit fast ett litet plasthandtag för att det skulle vara enklare att bära. Jag kan inte komma på nåt mer nu, men man överraskas hela tiden av olika små små grejer som gör livet enklare.

Iaf, nu har jag tillslut skaffat mobiltelefon, så livet känns mycket bättre. Jag har gjort en liten "Johan i Japan" hemsida också, den kan ni se på http://www.karamel.a.se/sapporo. Än så länge är det bara veckobreven som ligger där, men bilder är påväg.

Idag träffade jag värdfamiljpappan för första gången. Det var otroligt oväntat. Vi var ute igår, och det blev rätt sent, så jag kom hem vid sextiden ungefär och försökte smyga så mycket jag kunde. Låste försiktigt upp dörren och öppnade den helt ljudlöst. Så möttes jag av en förvånad Pappa Yoshio som satt och läste tidningen. Jag måste ha sett ganska rolig ut, för jag har sällan blivit så förvånad i hela mitt liv. Så jag sa gomorron och gick och la mej.

Det börjar bli lite höstkallt här nu. Igår kväll var det runt 10-12 grader bara. Och jag har passat på att bli förkyld också. Men jag tror det håller på att gå över nu. Jag försöker intala mej det iaf.

Hoppas att allt är bra därhemma,
/Johan

991009